testet

Är du beroende av mobilen?

Tio påståenden, en minut eller två. Bedöm vart och ett utifrån de senaste veckorna, ärligt och inte som du hoppas att det är. Resultatet räknas ut här i din webbläsare. Dina svar sparas ingenstans och skickas ingenstans.

1 betyder att du inte alls håller med, 6 att du håller med helt.

  1. Jag missar arbete som jag har planerat på grund av mobilen.

  2. Jag har svårt att koncentrera mig på lektionen, på uppgifter eller på jobbet på grund av mobilen.

  3. Jag får ont i handlederna eller i nacken när jag använder mobilen.

  4. Jag skulle inte stå ut utan min mobil.

  5. Jag blir otålig och rastlös när jag inte har mobilen i handen.

  6. Jag tänker på mobilen även när jag inte använder den.

  7. Jag skulle aldrig avstå från mobilen, inte ens när min vardag redan påverkas kraftigt av den.

  8. Jag kollar mobilen hela tiden för att inte missa vad folk skriver i sociala medier.

  9. Jag använder mobilen längre än jag hade tänkt.

  10. Folk i min omgivning säger att jag använder mobilen för mycket.

0 av 10 besvarade

Var frågorna kommer ifrån

De tio påståendena är Smartphone Addiction Scale, Short Version, som Min Kwon och kollegor publicerade 2013 och som har använts i forskning sedan dess. Den har översatts och prövats i dussintals länder, på vuxna såväl som på tonåringarna den togs fram för.

Varje påstående bedöms från 1 till 6, så summan hamnar mellan 10 och 60. I originalstudien med 540 koreanska tonåringar var det ett resultat på 31 för pojkar och 33 för flickor som bäst skilde ut dem som experter hade bedömt vara i riskzonen från resten, och det fångade ungefär nio av tio av dem. Senare studier med vuxna har dragit gränsen på samma ställe, plus minus en poäng: en studie från 2025 med 530 universitetsstudenter i Honduras landade på 32 för alla. Vi har moderniserat formuleringarna försiktigt: smartphone blev mobil, Twitter eller Facebook blev sociala medier, svagt blev delvis. Påståendena, deras ordning och den sexgradiga skalan är originalets.

Vad resultatet kan säga dig, och vad det inte kan

Det kan säga dig om din mobilanvändning har formen av ett problem: förlorad kontroll, rastlösheten utan mobilen, att folk i din omgivning märker det. Det är en verklig signal, och skälet till att skalan finns.

Det kan inte ställa någon diagnos, eftersom det inte finns någon sådan diagnos att ställa. Mobilberoende finns inte med i någon av de två manualer som läkare arbetar efter, ICD-11 och DSM-5; det närmaste är dataspelsberoende. Det är inte utan anledning som forskare talar om problematisk smartphoneanvändning. Ett resultat över gränsen betyder: titta närmare. Inte: du är sjuk.

Och ett lågt resultat är inget friskintyg. Ett frågeformulär frågar hur mobilen känns för dig, ur minnet, och minnet är en dålig klocka: när forskare jämförde vad människor sa om sin användning av digitala medier med vad deras enheter hade loggat, stämde de två bara måttligt överens. Siffran som avgör saken är tid. Din iPhone räknar den redan, app för app. finit sparar den räkningen, dag efter dag, i åratal, och ställer den mot ditt liv. Den blockerar aldrig och den skuldbelägger aldrig. Den visar dig historiken, och du bestämmer.

Frågor

Är mobilberoende en riktig diagnos?

Inte en officiell. Varken ICD-11 eller DSM-5 tar upp det; ICD-11 tar däremot upp dataspelsberoende, som är det närmaste. Forskare talar därför om problematisk smartphoneanvändning, och frågeformulär som det här används för att screena efter det. En screening delar in människor i ”värt en närmare titt” och ”troligen inte”. En diagnos ställs av en läkare eller psykolog, med dig i rummet.

Hur räknas resultatet ut?

Varje påstående bedöms från 1 till 6 och de tio svaren läggs ihop, så resultatet hamnar mellan 10 och 60. Gränsen vid 31 för pojkar och 33 för flickor kommer från originalstudien, där den bäst skilde ut de tonåringar som experter hade bedömt vara i riskzonen. Vi visar vilka påståenden som bär ditt resultat, eftersom summan ensam döljer det: 34 poäng som bygger på rastlöshet och 34 poäng som bygger på ont i nacken är två olika historier.

Sparas mitt resultat någonstans?

Nej. Dina svar och ditt resultat räknas ut av den här sidan i din webbläsare och går ingenstans: inget sparas, inget skickas, det finns inget konto att spara dem under. Det enda vi räknar är att ett test påbörjades och att ett avslutades, inte hur det gick.

Jag fick höga poäng. Vad gör jag nu?

Ta först fram den faktiska siffran. Skärmtid på din iPhone visar de senaste veckorna, app för app, och finit sparar dem i åratal. Ett resultat är en känsla; en siffra är en plats att börja på. Välj sedan den app som står för det mesta och läs vår guide om hur du minskar skärmtiden utan att blockera något.

Små regler fungerar bättre än man kan tro. I ett experiment som schweizisk public service-tv gjorde provade 86 personer fyra av dem under en vecka. Att hålla mobilen borta från måltider och samtal minskade antalet gånger de tog upp mobilen med en tredjedel, och alla fyra tillsammans minskade skärmtiden med ungefär en fjärdedel. Det var en vecka och inte representativt, men det kostade ingenting att prova.

Om mobilen kostar dig sömn, arbete eller relationer och du inte kan sluta på egen hand, prata med en läkare eller en kurator. De tar det här på allvar.

Kan jag göra testet igen?

Så ofta du vill. Testet frågar om de senaste veckorna, så ett nytt försök nästa månad är en rättvis jämförelse, förutsatt att du svarar lika ärligt båda gångerna. Annars jämför du humör, inte veckor.

Källor

  1. Kwon, M., Kim, D.-J., Cho, H., Yang, S. (2013). The Smartphone Addiction Scale: Development and Validation of a Short Version for Adolescents. PLOS ONE, 8(12), e83558. Publicerad under licensen Creative Commons Erkännande; påståendena ovan är bearbetade från artikelns bilaga S1. doi.org
  2. Hidalgo-Fuentes, S., Martínez-Álvarez, I., Llamas-Salguero, F., Pineda-Zelaya, I. S., Merino-Soto, C., Chans, G. M. (2025). Psychometric properties of the smartphone addiction scale-short version (SAS-SV) in Honduran university students. PLOS ONE, 20(7), e0327226. 530 studenter, gränsvärde 32. doi.org
  3. Världshälsoorganisationen. Addictive behaviours: gaming disorder (ICD-11). who.int
  4. Parry, D. A., Davidson, B. I., Sewall, C. J. R., Fisher, J. T., Mieczkowski, H., Quintana, D. S. (2021). A systematic review and meta-analysis of discrepancies between logged and self-reported digital media use. Nature Human Behaviour, 5, 1535-1547. doi.org
  5. SRF Einstein (2024). Handysucht: Smartphone-Detox, 5 Strategien im SRF-Test. 86 deltagare, en vecka; tv-kanalen anger att resultaten inte är representativa. srf.ch
Ladda ned på App Store Varför finit finns →